Så snart Atari VCS (senare 2600) lanserats 1977 påbörjades arbetet med nästa generation TV-spel som skulle vara snabbare med bättre grafik och ljud. När VD Ray Kassar fick höra talas om de nya kretsarna ville han använda dem till en hemdator som kunde konkurrera med Apple II.

Atari tog fram två prototyper med kodnamn efter två sekreterare på företaget, Candy och Colleen. När de slutgiltiga modellnamnen presenterades i januari 1979 var de avsedda att motsvara priset i dollar, men när de fanns att köpa i november kostade den mer spelinriktade Atari 400 med membrantangentbord $550, medan Atari 800 med fullstort tangentbord och avsevärda interna expansionsmöjligheter kostade $1000.

Redan tidigt lovprisades datorerna för sina prestanda i form av grafik och ljud, men det noterades också att de var ganska tunga vilket berodde på all avskärmning som Atari valt att bygga in för att komma runt problemen med radiostörningar.

Konkurrensen och prispressen var stor, och 1982 började Atari att utveckla nya modeller: 1200XL som bara såldes i USA, tätt följt av 600XL och 800XL som var direkta ersättare till 400 och 800 fast billigare att tillverka. Tyvärr hade Atari svårt att få fram datorer till julförsäljningen 1983 vilket istället gynnade konkurrenter som t.ex. Commodore 64.

Atari fortsatte att fram en rad prototyper på datorer med dubbla processorer, inbyggda diskettstationer och rentav kretsarna från Amiga innan Commodore hade köpt upp dem. Ingen av dessa modeller hann tillverkas innan den nye VD:n bestämde att Atari skulle återgå till TV-spel.

I juli 1984 köpte Jack Tramiel, som strax innan lämnat Commodore efter stridigheter, upp Atari från Warner Communications för ett lågt belopp. Under hans styre tillkom modeller som 65XE, 130XE och TV-spelshybriden XEGS, samt att Atari förstås satsade mer på 16/32-bitarsmodellerna i ST-serien. Till slut lade Atari ner sin 8-bitarslinje 1992, efter 13 år.

I Sverige sköttes Atari av Bonniers-ägda Algavision och Vasatronic. På grund av hög dollarkurs och små marginaler lyckades Vasatronic aldrig prispressa på samma sätt som Datatronic/Handic följde med i Commodores priskrig, och vid en tidpunkt kostade en Atari 800XL nästan det dubbla mot en C64. Vasatronic tappade agenturen hösten 1984, och därpå följde några år med direktimport hos intresserade återförsäljare innan Atari etablerade sig i Sverige, då med fokus på ST.

Trots goda prestanda blev Atari 8-bit aldrig något hot mot Apple II, men däremot en speldator med många kända spel som Boulder Dash, M.U.L.E., Ballblazer, Rescue on Fractalus, Star Raiders 1 och 2 för att nämna ett fåtal. Spelen såldes på cartridge, kassett och diskett. Än idag finns en stark scen med nyutvecklade spel, användargrupper och tävlingar.

Tekniskt sätt var Ataris datorer långt före sin tid med avancerade grafik- och ljudkretsar som än idag erbjuder nya upptäckter och knep för att bemästras fullt ut. Den SIO-kontakt som används för att koppla in diskettstation, bandspelare m.fl. tillbehör är en direkt föregångare till dagens USB.

För att fira detta genomför vi förutom utställningen även en highscore-tävling i AtariBlast!